Blog


Hemresa

Det var tidig uppgång eftersom vi bokat tidiga biljetter till Hamburg. Killen som skulle hämta nycklarna dök upp på utsatt tid, och strax efter åtta hoppade vi in i en taxi till stationen.

DSCF7685

Hamburgs kanaler.

Väl i Hamburg, efter två timmars Inter City-tåg, hade vi ett par timmar att fylla med något vettigt. Det hanns med lite shopping och en båttur i Europas näst största hamn innan tåget tog oss vidare norrut mot Danmark, Sverige och hem igen.

DSCF7681

På tur i hamnen.

Stasimuseet

På dagens agenda stod Stasimuseet, men innan dess ville Astrid till TV-tornet. Vi var där två år tidigare, och det hade gjort ett stort intryck på henne. När vi kom till Alexanderplatz ville hon åka upp, men det satte vi stopp för. Det är vanligtvis både en och två timmars kö för att komma upp. Det fick bli en lunch här istället och tunnelbana ytterligare en bit in i gamla Östberlin.

DSCF7562

TV-tornet.

Stasis gamla högkvarter ligger intill tunnelbanestationen vi kom upp från. Utanför huvudbyggnaden har man gjort en utställning om åren runt murens fall. När man kommer in i foajén möts man av gråbruna väggar och tidstypiska inventarier. På bottenplan står en fångtransport parkerad invid en miniatyr av områdets byggnader.

DSCF7572

På stasimuséet.

På de övriga våningsplanen har man bevarat inredningen i rummen där Stasis högsta chefer höll till. Man gjorde en stor sak av att lyfta fram enskilda individers öden och gärningar samt vad de fått för förmåner och ersättningar för sina insatser. Vissa av dem är fortfarande i livet. I andra rum kunde man se de tekniska hjälpmedel som använts, som till exempel kameror och brevöppningsmaskiner.

DSCF7619

Stand up paddle board.

Det är trettio grader varmt i Berlin idag, så det var läge för ett svalkande bad. Det ligger en flytande pool i Spree, floden som rinner genom Berlin. När vi kom dit visade sig köerna vara orimligt långa. Vi tog oss ut till Schlachtensee igen, där vi var igår. Idag var det ordentligt med folk på den lilla grässlänten vid badplatsen, men vi fick plats. Hela familjen svalkade av sig innan barnen hyrde varsin paddleboard. Sixten hade provat det innan, så han hjälpte Astrid att komma igång. De susade runt på sjön i en timme medan vi vuxna lyxade till det med varsin rökt forell.

Alla hade fått mat i sig när vi tog S-Bahn tillbaka till lägenheten igen.

Berlin

Det är inte mer än tre timmars tågresa från Poznan till Berlin, och vi hade gott om tid att komma iväg. Kupén fick vi dela med Zlatans bror - han är noga med sina naglar och bär en prydlig stråhatt med fjädrar i. De ses sällan tillsammans, så han får vanligtvis resa ostört. Han önskade oss en trevlig dag när vi skildes åt på perrongen på centralstationen i Berlin.

Innan vi lämnade stationen drog vi i oss lunch och bokade biljetter till Köpenhamn. Tanten i biljettkassan fnös och himlade med ögonen när hon hörde vart vi ville åka. Det är fullt på alla tåg, sa hon. Till slut fick vi plats på ett sent tåg samma dag som vi ville åka, men då får vi åtta timmar att slå ihjäl i Hamburg och hemkomst till Malmö efter midnatt. Vi hade inte så mycket att välja på.

DSCF7548

Badträdet.

Sedan skulle vi möta upp med Helena, Pauline och de andra. De har hyrt en lägenhet av en bekants bekant här i stan. Idag var det badväder, så de hade dragit till en badsjö som ligger på vägen till Potsdam. Vi dumpade vårt bagage i lägenheten och susade dit.

Man kan svinga sig i en lian som hänger ut över vattnet. Efter att fått instruktioner av de andra barnen, Walter, Ellen och Nora, så var Sixten och Astrid inte sena med att prova. Det svingades en bra stund innan vi tog S-Bahn tillbaka in mot staden.

DSCF7561

Hemma hos.

Vi handlade till middag och åt tillsammas hemma hos Pauline och Helena. Innan vi skildes åt rastades barnen på en lekplats i närheten. Det blev en lång dag, och vi somnade gott i våra sängar.

Poznan

Vi har för avsikt att ta oss via Berlin hem till Sverige. I Berlin har Pauline och Helena tillsammans med barn och bekanta hyrt lägenhet den senaste veckan. Men avståndet mellan Krakow och Berlin är lite för stort för en dagsetapp, så vi delade upp turen på två dagar.

DSCF7539

Inhandling av frukost i polsk kvartersbutik.

Idag skulle vi ta oss ena benet till Poznan, så efter frukost så hoppade vi in i en taxi och drog ner till stationen. Tåget var hyfsat i tid, och en bra bit in på eftermiddagen kom vi fram.

DSCF7541

Utanför porten i Poznan.

Det är finns inte så mycket mer att säga om dagen, annat än att lägenheten var mysig och att vi hann med en runda Ticket to Ride - Amerika innan vi somnade. Imorgon drar vi till Berlin.

Saltgruvor

Krakow är Polens näst största stad. De gamla delarna av staden är med på Unescos världsarvslista, och i stadens närhet finns flera sevärdheter. Ett är Auschwitz-Birkenau och ett annat saltgruvan i Wieliczka. Vi pratade om att besöka båda när vi planerade rutten, men kom fram till att barnen inte är gamla nog att besöka ett koncentrationsläger. Vi gick förbi en fotoutstälning i en av stadens parker där påvens besök i lägret skildrades, och då förklarade vi lite om vad som hänt. Att komma dit och se hemskheterna är absolut något vi känner att man bör göra, men det får vänta några år. 

Till saltgruvorna tog vi oss med taxi, det tar cirka en kvart att ta sig dit på det sättet. Vi hade försökt att boka biljetter ner till underjorden via nätet, men man måste göra det minst tre dagar innan besöket. Så vi fick vackert ställa oss i kö utanför biljettkontoret.

DSCF7461

Gruvmekanik.

Rundvandringen började med trätrappor ner genom ett nästan hundra meter djupt schakt. Det var som ett trångt trapphus och känslan av underjord var påtaglig. Hela familjen knatade på och efter nästan fyrahundra trappsteg var vi nere. Det är ett populärt turistmål och ganska trånga passager, så rundan gick i maklig takt.

Berget här nere är nästan rent salt. På platsen har det i förhistorisk tid funnits en sjö som torkat ut och lämnat efter sig ett imponerande lager salt. Sedan har det bildats berg ovanpå och pressat ihop saltet till sten. I modern tid får man ta till dynamit och bergborr för att bryta det. Det är mörkgrått till färgen på grund av föroreningar.

DSCF7467

Salt.

Längs rundan fanns det utställningar om hur livet i gruvan tedde sig under de mest produktiva åren. Nu utvinner man bara små mängder genom att pumpa upp det salta grundvattnet och dunsta fram saltet.

DSCF7475

En av de stora salarna.

Stämningen påminner om scenerna i sagan om ringens Moria. Berget är mörkt och här och var har man karvat ut statyer ur det relativt mjuka berget. Här finns bland annat ett kapell med detaljrika utsmyckningar. Fukt är dock ett problem eftersom det löser upp saltet, så andedräkten från besökarna tär på konstverken. Träkonstruktionerna konserveras däremot av saltet och håller i princip hur länge som helst. Det blev lunch i underjorden innan vi kom upp i ljuset igen.

DSCF7491

Runt stora torget.

Eftermiddagen tillbringade vi inne i staden. Det blev fika och promenad i den vackra staden. De centrala delarna utgörs av pampiga gamla hus och det centrala torget är ett av de största vi varit på. Här är det raka gator i räta vinklar, vilket det inte är i de mer snirkliga judiska kvarteren där vi bor. Man kan åka öppen häst och vagn som stadstur, men det hoppade vi över.


Krakow

Vi hade bestämt oss för att se Krakow på den här resan, och då får vi ta oss till södra Polen. Det hade slutat regna när vi vaknade i Bialystok och det gick i ett huj att samla ihop packning, äta frukost och ta sig ner till stationen. Vid niotiden rullade tåget ut från stationen på väg mot Warszawa.

Det var klassiska kupéer som gällde och vi delade vår med ett yngre polskt par. Efter två timmar tillsammans var vi framme i Polens huvudstad. På den sista stationen innan centralstationen blev vi stående drygt en halvtimme dock, men vi hade ju inte bokat platser vidare till Krakow, så det kunde vi stå ut med.

DSCF7452

Warszawa-Krakow.

Warszawa fick vi inte se mycket av. Det blev lunch på stationen innan vi tog snabbtåget vidare söderut. Nu var det mer X2000-stuk på färdmedlet. Vi avverkade en bra del av Polens längd på drygt tre timmar.

DSCF7459

Fasadbild.

Ja, det var en rejäl resdag men nu är vi framme. Vi bor i de judiska kvarteren strax söder om centrum i en lägenhet. Vi vuxna gick en runda efter maten och slogs av att i den här delen av staden är det utelivet som är i centrum. Det finns massor av restauranger och barer, och det är mycket folk ute när mörkret faller.

Polen

Järnvägsnätet i Baltikum är under uppbyggnad. Det finns bara tre avgångar i veckan mellan Vilnius och Polen, så därför fick det bli buss för att komma vidare på resan. Vi hade bokat plats på halvfembussen och hade därför nästan en hel dag kvar i Vilnius.

Det fick bli ytterligare en borg - Trakai. En av Litauens största sevärdheter. Vi packade våra grejer och lämnade lägenheten.

DSCF7418

Trakai.

Trakai ligger en halvtimmes bilfärd utanför stan. Stället är återuppbyggt efter att ha legat i ruiner och påminner om Malmöhus. De byggnader som återskapats är teglade och visar utställningar om platsens historia tillsammans med arkeologiska fynd. Medeltidsstämningen går till viss del förlorad när linjerna blir för raka, men om de inte hade försökt återställa det så hade det inte varit mycket mer än en stenhög. I utställningen fick man se bilder av hur platsen såg ut innan man plockade fram verktygen för andra gången.

DSCF7421

Sixten.

Efter att ha lunchat och strosat runt på området åkte vi tillbaka till Vilnius, lämnade bilen, tog taxi till busstationen och drog vidare mot Polen. Det hann börja regna och bli mörkt innan vi kom fram till Bialystok i östra Polen. Busstationen var mörk och ruffig, endast en spritbutik var öppen och nedanför taxiskylten var det tomt. Mannen som vaktade långtidsparkeringen kunde inte ett ord engelska, men tjejen i spritbutiken kunde övertalas att ringa en taxi.

DSCF7432 2

Bialystok busstation.

Det blev en kvällsfika i hotellets restaurang innan vi kröp till kojs. Imorgon ska vi äntligen åka tåg igen - lyxigt.

Vilnius

Så var det dags att upptäcka den tredje och sista huvudstaden i Baltikum. Vilnius ligger nästan så långt man kan komma från havet i Litauen och är omgivet kullar nära gränsen till Vitryssland. Här är turisttrycket inte lika högt som i Riga och Tallinn. Invånarna får ha staden lite mer för sig själva. Inga inkastare i medeltidskläder eller plingande minitåg på gatorna. Husen är av varierande ålder. Moderna fasader är grannar med äldre, på gott och ont. Staden är brokigare till utseendet än Riga och Tallinn, och här känns det mer som om det pågår en vardag.

DSCF7368

Universitetet.

Det regnade rejält när vi vaknade. Vi hade bestämt oss för att äta frukost på stan, så det var bara att gräva fram regnkläderna ur packningen. Vår lägenhet ligger ganska centralt, så det var inte så svårt att hitta ett ställe att slå sig ner på.

Rundvandringar i städer har ju varit en återkommande gren på resan, och det gäller att hitta någon twist på temat för att få med båda barnen. Vilnius har ett universitet. Inne bland dess byggnader finns ett antal små innergårdar som man går mellan genom passager eller gångar. Här sprang vi runt en god stund och barnen hade fått varsin folder med bilder på saker som de skulle leta upp bland gårdar och byggnader. Enkelt och kul.

DSCF7402

Slappande barn.

Det blev lunch på en restaurang som vår värd tipsat om; en litauisk smaktallrik för hela familjen. På eftermiddagen slappade barnen i lägenheten och vi vuxna gick delar av en rundvandring som Lonely Planet har i sin guidebok. Imorgon drar vi vidare till Polen.


Jūrmala

Jūrmala är Lettlands mest populära badort, mindre än en halvtimmes bilresa ut från Riga. Solen sken när vi vaknade, så vi knappade in koordinaterna i gps:en och lämnade Riga för ett dopp i det blå.

DSCF7309

Jūrmala.

På sovjettiden var det väldigt populärt för ryssar att tillbringa ledig tid här. Villorna längs den över tre mil långa stranden är vackra och inbäddade i grönska, lite som en jätteversion av Ljunghusen.

Idag var det bara barnen som badade i det 20-gradiga havet. Luften hade ungefär samma temperatur och det blåste ganska friskt.

DSCF7318

Hill of crosses.

Efter bad och lunch drog vi vidare söderut till ett lite udda, men inte desto mindre populärt, turistmål. För många är Hill of Crosses ett vallfärdsmål, och det är precis vad det heter; en kulle full av kors. Under sovjettiden var religion inte officiellt godkänt att utöva. På Hill of Crosses trotsade man diktaturen genom att överösa den lilla kullen med kors och krucifix. Efter Sovjetunionens fall har platsen besökts av flera påvar och när vi var där kom ett antal busslaster med ungdomar för att utöka antalet kors på kullen. Gissningsvis någon form av konfirmationsresor.

DSCF7342

Kvällsdopp.

Innan vi kom fram till Vilnius stannade vi till på en aningen intetsägande vägkrog. Vi blev glatt överraskade när vi stegat igenom lokalen och ut på baksidan. En grässlänt ledde ner till en sjö och en trevlig badbrygga, så efter maten så tog barnen ett dopp.

DSCF7353

Vårt trapphus.

Till Vilnius kom vi vid niotiden. Vår värd mötte upp vid porten och visade oss upp till lägenheten på översta våningen.



Riga

Solen sken in genom fönstren när vi vaknade i vår lägenhet. Vi bor några trappor upp och fönstren vetter ut mot gatan. Trafiken är ganska lugn, även om man känner att man är i en stad. Vi har två kilometer in till centrum.

DSCF7268

Riga centrum.

Nere i den stora korsningen vid saluhallen mindre än en minuts gångväg från vår port går det både spårvagn och buss in till stadens sevärdheter. Vi bev tipsade om appen ”Taxify” för att beställa taxi, men kollektivrtafik är ju ett mer spännande alternativ.

Det visade sig dock inte vara bästa alternativet för oss just idag. Spårvagnen missade vi med en hårsmån och bussen var proppfull. Taxify - en baltisk version av Uber - blev vår räddning.

DSCF7280

Frihetsmonumentet.

Lonely Planet har tips på rundvandringar. Vi lät oss inspireras av denna och fick se bland annat huset där julgranen uppfanns. Handarbete är lika populärt här som i Estland, och Malin tittade in i några av de mest ryktbara butikerna på området.

DSCF7292

Chokladmuséet.

Gamla staden omges av parker och kanaler. Här sprang barnen sig trötta innan det bar av till Art Nouveau-kvarteren och chokladmuséet. Det blev en rejäl dos choklad innan vi klev ut genom glasdörrarna i den intilliggande chokladbutiken och styrde kosan hemåt.



© Andralin 2016