Budapest är liksom Wien känt för sina vackra och anrika caféer. Här i Budapest är det New York Palace Café som man gärna besöker om man vill känna smaken av flärd och lyx. Efter frukusten tog vi en promenad hit från vårt hotell.
New York Pallace Café.
Stället är i ärlighetens namn en turistmagnet. Man hör många språk runt borden. En pianist och en stråkensemble turas om att underhålla gästerna. Personalen är korrekt och trevlig, och det som serverades föll oss väl i smaken.
Efter en lunch på en gammal saluhall i närheten av floden tog vi tunnelbanan till operahuset. Uppgången från tunnelbanan ligger precis vid entrén. Fasaden visade sig vara under renovering med presenningar som täckte det mesta av det historiska huset. Foajén var öppen för besökare men rundvandringen som man kan gå på under eftermiddagar var inställd tills vidare på grund av renoveringen. Vi fick utöver entrén nöja oss med en tur i souvenirbutiken.
Budapests opera.
Det var en väldigt varm eftermiddag i Budapest med kvicksilver ända upp till 36-gradersstrecket. Bad skulle vara det naturliga valet en sådan här dag, men det kändes inte som om vi skulle hinna det utan stress eftersom vi skulle med nattåget till Rumänien samma kväll. Vi spenderade en timme under några träd i en av stadens parker. I en liten damm kunde man doppa sina fötter för att inte koka över helt.
Nattåget till Brasov i Rumänien avgick på utsatt tid. Vif lägger staden bakom oss och landskapet öppnar sig. Ungern är platt här med fält av solrosor och vete. Det står aprikosträd i trädgårdarna och det luktar landsbygd när folk eldar i sina spisar.