Saint Malo ligger vid kusten tjugo mil västerut från Caen. Stadens äldsta delar är omgärdade av höga murar. Nedanför murarna börjar en flera kilometer lång sandstrand utmed vilken det går en hög mur med en strandpromenad. Längs strandpromenaden ligger husen i rad med passager lite här och där till bebyggelsen bakom. Här, några hundra meter in, har vi hyrt ett hus för fem nätter.
Tåget från Caen rullade ut från stationen en stund efter utsatt tid. All information i högtalarna är på franska, och eftersom ingen av oss i gruppen inte kan det språket till någon reda så vet vi oftast inte vad som står på. Ibland kan man fråga andra resenärer, men engelskan är inte vidare spridd bland fransmän.
Tåget i Caen.
Igår kväll såg vi Rädda menige Ryan, som utspelar sig här i Normandie. Landskapet som susade förbi var detsamma som i filmen och det gav resan en speciell känsla. Här rasade striderna som var början till slutet för den tyska invasionen av västra Europa. Många städer har blivit näst intill utplånade under kriget, bland annat Caen som vi precis lämnade.
San Malos station var väldigt sömnig när vi anlände. Glassarna i den franska pressbyrån var alldeles isiga när barnen drog dem ur förpackningen. De flesta turisterna kommer förmodligen inte med tåg. På torget utanför stationen står några lokalbussar och väntar, men eftersom vi inte har koll på var linjerna går så började vi gå mot boendet.
I vårt kvarter är husen två till tre våningar höga och av gammeldags snitt. När vi kom fram så ringde vi värden, som i sin tur skickade en kvinna med nycklarna till boendet. Hon kunde inte ett ord engelska och gav oss instruktioner på franska. Hon lät sig inte hindras av att vi uppenbarligen inte förstod vad hon sa. Några minuter senare hoppade hon in i bilen och drog vidare.
Stranden i Saint Malo.
Huset är fint och alldeles lagom i storlek för oss fyra. Barnen har ett rum med två enkelsängar och vi vuxna en dubbelsäng i ett rum i andra änden av korridoren på andra våningen. Där nere är finns kök, vardagsrum och matrum. Om man vill tvätta så finns det tvättmaskin i källaren.
Efter att ha installerat oss så gick vi vuxna bort till Carrefour och handlade till middag. I kväll blir det tidig middag med pannbiffar, sås och potatis. Vi satt i tåget under lunchtid och är nu lagom hungriga för ett varmt mål mat.
Bad i vågorna.
Barnen är sugna på att komma ner till stranden. I Saint Malo är tidvattenskillnaderna mellan ebb och flod extra stora, ibland mer än tio meter. Tio meter på den långgrunda stranden här innebär att man kan behöva gå mer än en kilometer ut för att komma till vattenbrynet när vattnet står som lägst. Just nu står vattnet ganska högt och bara ett tiotal meter från trappan ner från strandpromenaden. Det blåser en del, så vågorna bryter när de rullar in. Båda barnen tumlar runt i de vita vågorna tills de fått nog. Temperaturen i vattnet var hög nog för en halvtimmes badande och luften var inte kallare än att man kunde gå hem i våta badkläder.
Vi somnade i svala sovrum med öppna fönster. Det är påfallande tysta och lugna kvarter vi bor i.