På vägen från Veliko Tarnovo till Nikiti hade vi passerat Sofia för att hämta upp en hyrbil. Då var det kokande hett i staden och vi stannade inte längre än nödvändigt. Idag skulle vi lämna tillbaka hyrbilen och ta in på hotell för att kunna ta tåg norrut dagen efter. Sofia skulle med andra ord få en chans att visa vad hon går för.
Dimitris favoritbageri.
På morgonen svängde vi förbi Dimitris favoritbageri för att baksätet skulle få lite sötsaker att smaska på under bilresan. Hela resan flöt på som tänkt och vi lämnade vår bil på hotell Ramada klockan två som överenskommet. Hotellet som vi skulle bo på låg bara ett stenkast därifrån och snart hade vi brett ut oss i familjerummet för en stunds slappande.
En av de risiga sidogatorna i närheten av Sofias station.
Vi snörade på oss skorna när eftermiddagen började bli sen. Utanför centrum är Sofia ganska ruffigt. Tiden bakom järnridån syns fortfarande i husens skick och arkitektur. Neråt stadens mitt finns en gågata med affärer och matställen. I kvarteren närmast har man rustat upp husen och det råder lite hipsterkänsla med designbutiker och modern streetfood. Man skulle lika gärna ha kunnat vara i Berlin när man går förbi vackra väggmålningar och libanesiska restauranger.
Konst på en fasad i centrala Sofia.
Bland stadens klassiska sevärdheter finns en pampig ortodox kyrka med förgyllda kupoler. Den gick vi förbi på vägen hem från stan utan att riktigt känna att vi inte hade kunnat vara den förutan. Här är hur som helst billigt att vara turist, och om man ger staden lite mer tid så skulle man säkert kunna sniffa upp några små guldkorn.
Mataffär i närheten av vårt hotell.
Imorgon ska vi ta ett rejält kliv i riktning hemåt med tåget till Belgrad. Det ska bunkras upp med en rejäl matsäck eftersom man inte kan få tag i något ätbart på själva tåget.