När tåget körts av från färjan så blev sovvagnarna uppställda på den lilla bangården i Sassnitz. Det hade blivit varmt i vår kupé under färjetransporten, men efter en stunds vädrande och baddande av barnen så blev det drägligt igen. Familjen hann somna innan ett nytt lok drog oss vidare mot Berlin.
Klockan sex ropade konduktören ut Berlin HBF i tågets sprakiga högtalarsystem, och bara en kort stund senare började hjulen gnissla och tåget kränga mellan spår och växlar inne på stationsområdet.
Barnen vaknade snabbt och fick på sig kläderna i ett huj. Det var inga sura miner här inte. Det lösa packades ner i väskorna, och vid halvsjusnåret hoppade vi av tåget och snart stod vi utanför stationen.
Berlin Hauptbahnhof.
Det tar bara några minuter att gå till hotellet härifrån, så vi lämpade av väskorna där innan vi tog S-tåget ner till Alexanderplatz. Det var framför allt tv-tornet som hägrade, men vi hann med en frukost innan det öppnade.
TV-tornet.
Tornet är över trehundra meter högt, och på tvåhundra meters höjd finns ett utsiktsplan med restaurang och rymliga ytor att spatsera på. Utsikten är imponerande och härifrån ser man en bra bit förbi stadens gränser. Vi hängde här en bra stund innan vi tog hissen ner igen och S-tåget vidare för att se resterna av Berlinmuren.
Muren kräver ju ingen närmare presentation. Det är tragiskt att se hur man har delat upp en stad på det här sättet, mitt i staden står ett sorgligt bevis på hur tjurskalliga ledare kan förstöra för ett helt folk.
Berlinmuren.
Efter en rejäl skopa glass bar det av till Tiergarten, Berlins motsvarighet till New Yorks Central Park eller Malmös Pildammsparken om man så vill. Det hanns med en stunds lek på en av lekplatserna innan vi checkade in på hotellet.
Kvällsvarden intogs på en krog invid Checkpoint Charlie, och imorgon drar vi vidare till Prag.