Att vi inte fick missa Sintra hade vi fått höra från flera håll. Sintra är en by omgiven av slott och borgar. Den ligger mindre än en timmes resa från Lissabon och 300 meter över havet. Historiskt sett är det ett tillhåll för Portugals kungahus och societet. Unesco har utropat området till världsarv.
Vid ingången till Pena-slottet.
Från Cascais tar man lättast buss hit, vilket vi också gjorde. Bussen avgår från busstationen som ligger ett stenkast från stationen. Linje 403 tar lite längre tid än 417, men eftersom 417 precis hade gått så tog vi det långsammare alternativet.
Det var en snirklig väg som chauffören tog genom små byar, upp och ner för kullarna. Vi stannade till för att plocka upp resenärer vid Europas västra utpost, kap Roca. Här står en ståtlig fyr ute vid kanten av de höga klipporna. Efter en timmes resa anlände vi till Sintra. Här var tyvärr inte sådär härligt svalt som det brukar vara när man kommer upp några hundra meter, det var runt 35 grader i skuggan.
Mikes cabriolet.
Eftersom vi valt att åka hit mitt i semesterrusningen så var vi inte ensamma här. Tanken är att man från busstationen ska ta sig runt med en lokalbuss och hoppa av på de olika sevärdheterna som ligger utspridda runt staden. Köerna till bussen var så långa att vi antog ett erbjudande från en man på stationen om en privat rundtur med guidning. Priset var överkomligt, och vi hoppade in i hans rödmålade Ford RT cabriolet. Här var det skålade säten och trångt där bak, men iväg kom vi med ett huj.
Han körde runt oss i området och stannade till för att prata om de olika byggnaderna bland kullarna. Här finns allt från Moriska borgar till kloster och slott. Man kan omöjligt se allt på en dag, så vi bestämde oss för att titta närmare på två av ställena.
Pena-slottet.
Det första var Pena-palatset. Här har från början legat ett kloster som sedan byggts om till slott för en av Portugals kungar. Det ligger alldeldes invid områdets högsta punkt, och utsikten är svårslagen. Man ser Lissabon och en bra bit norrut längs Portugals kust. Vi spatserade runt här i dryga timmen och hämtades sedan upp av Mike för transport till nästa sevärdhet.
Gecko på en av Cascais fasader.
Värmen hade dock sugit musten ur skaran, och vi beslöt oss för att dra oss tillbaka till Sintras station och åka hem till Cascais igen. Det blev lite glass och fika på stationen innan vi hoppade på bussen. Dagen avsutades med bad och sushi samt en kvällspromenad för de vuxna.