Angkor Wat är den största religiösa byggnaden i världen och tog drygt ett halvt sekel att bygga. Det var det det religösa centrumet och huvudstad i Sydostasiens mäktigaste stormakt mellan 800- och 1400-talet. Här bodde en miljon invånare när London endast befolkades av femtio tusen. En stor del av stadens befolkning arbetade med att bygga templet som på den tiden var hinduistiskt.
Vi hade bestämt oss för att komma dit ganska tidigt på förmiddagen. Klockan åtta kom taxin. Biljett till världsarvet fixar man strax norr om Siem Reap, vuxna betalar $20 och barn går gratis. Sen är det bara fem minuters bilfärd till Angkor Wat.
Vi anlitade en guide vid templet, vilket vi inte ångrade. Han gjorde ett bra jobb och tog fina familjebilder. Templet är stort, och den guidade turen tog två timmar. Solen hade nu kommit en bra bit upp på himlen, och nu var det varmt. Astrid fick bäras tillbaka till taxin.
Hon piggnade till i bilen med lite våta trasor i pannan. Nu var det dags att titta på ett av de igenvuxna templen som inte hållits efter under årens lopp. Det låg tio minuters bilfärd bort. Här kunde man se hur naturen tagit över människornas verk. Man har röjt undan det mesta av djungeln, men låtit de stora träden stå kvar.
Här traskade vi fram i värsta Indiana Jones-stil. Astrid och Sixten uppskattade nog detta templet mer än Angkor Wat, och det var bra fart på de små benen. Vi var lite vilsna när vi kom ut, men fik hjälp av en tuk tuk-förare att ta oss tillbaka till taxin igen.
Sen blev det lunch och återfärd till hotellet. Barnen hade klarat värmen och gåendet bra, men nu var batterierna slut. Det fick bli bad på eftermiddagen och indisk restaurang på kvällen.