Så ska det bli till att åka tåg igen. Makedonien har en del passagerartåg, men inte överdrivet många. En timme med bil från Ohrid ligger Bitola, Makedoniens näst största stad. Härifrån kan man ta tåget till Skopje.
Vi raggade upp en taxi strax efter nio på morgonen för färden till Bitola. När vi for upp bland bergen passade chauffören på att berätta om saker vi såg genom bilrutan. Han var uppvuxen i grannstaden där en av huvudnäringarna är äppelodling. När vi for igenom hans hemtrakter stod träden i täta rader. Den 27 september ät det traditionellt skördestart, så frukterna är fortfarande små.
Stationen i Bitola.
När vi kom till Bitolas station hade vi ett sjå med att hitta biljettkontoret. Stationsbyggnaden är väl utmärkt och svår att missa, men alla dörrar var låsta. Efter att ha frågat runt visade det sig att huvudbyggnaden inte öppnat än efter renoveringen, men i det lilla rucklet strax bortom den nymålade stationen kunde vi få hjälp.
Tåget från Bitola till Skopje är dieseldrivet med väl fungerande luftkonditionering. Dörren till förarhytten var öppen innan avfärd och när vi gick fram dit så blev barnen inbjudna till att provsitta. Det är överlag trevligt och hjälpsamt i den här delen av Europa. Språkbarriären är påtaglig när man lämnar turistområdena, men på något sätt kan man alltid göra sig förstådd.
Resan mot Skopje.
När vi klev av tåget i Skopje slog värmen emot oss. Här är det varmare än i Ohrid och luften stod helt still. Dessutom hade avsparken mellan Schweiz och Sverige i fotbolls-VM redan ägt rum, så det blev en snabb taxi till hotellet.
På caféet i hotellets foajé bänkade vi oss för att se matchen. Det trillade in ytterligare ett gäng svensksympatisörer när vi sippade på vårt kaffe. Här i Makedonien har vi träffat extra många personer med anknytning till Sverige. I hissen på väg upp till rummet efter matchen språkade vi med en svensk man som tagit sin familj ner hit för att träffa släkten. Taxichaffören från i förmiddags hade släkt i Göteborg där många med ursprung härifrån jobbar på Volvo.
Turkiska kvarteren.
Kvällen fördrev vi i de turkiska kvarteren. Här har den gamla typen av byggnader vi såg i Mostar ersatts av moderna konstruktioner. Husen är fortfarande överlag låga och moskéerna ligger tätt. Skopje är inte en utpräglad turiststad vilket avspeglar sig i butikernas utbud. Efter att ha släckt törsten i en brunn på andra sidan de turkiska kvarteren så tog vi en taxi hem och kröp till kojs.