Vi hade ju åkt nattåg till Wien och när vi gick av på stationen så bar det av. Först så gick vi till turistinformationen och fick veta hur man tog sig till ett nöjesfält som mamma hade hört talas om på högstadiet. Där fanns ett pariserhjul som hade varit igång sedan 1897 och där uppifrån så kunde man se i princip hela staden och dess omgivningar. Astrid sa klart och tydligt att hon ville åka en berg och dal-bana så det gjorde vi. Den var ungefär som Lisebersbanan fast kortare och sedan så började hon tjata om att åka en till för annars så skulle hon inte orka gå hela vägen, sade hon. Så mamma och pappa bestämde sig för att låta oss åka en berg och dal-bana till och den här gick uppochner fem fånger men i början så frågade Astrid det här:
-Det här är väl inte den som går uppochner?
och då sade pappa:
-Nej det är inte den.
Efter det så gick vi och tittade på några hus som var ritade av en man som hette Hundertwasser. Han gillade visst inte raka linjer för att han tyckte att de var onaturliga och därför så var hans konstmuseum ganska så konstigt. Golvet var vågit på vissa ställen, det fanns konstiga spetsar och målningarna. Målningarna var ganska så fina och man såg hur han med åren blev mindre och mindre verklighetstorgen med sina målningar ända fram till hans död år 2000. Efter det så hoppade vi på tåget och åt mat, skrev på bloggen och lyssnade på poddar.