Så var det resdag igen. Vi hade bokat biljetter till en buss som skulle ta oss in i Peru till Puno. Punu ligger längre norrut vid Titicacasjön västra sida.
Packandet hade fixats dagen innan och vi börjar bli duktiga på att få ner prylarna på ett strukturerat sätt. Nar vi checkade ut lämnade vi in våra ryggsäckar i hotellets reception så vi skulle slippa asa på packningen tills bussen skulle gå.
Vi satte oss på ett cafe på huvudgatan ner till hamnen och tog oss lite att dricka. När det började närma sig avgång för bussen gick Malin och barnen och åt medans Andreas hämtade ut bagaget. Vi kom på plats i bussen och av bar det mot gränsen.
På gränsstationen fick vi våra stämplar och allt flöt på bra. När vi kom in i Peru förändrades landskapet lite grand. Det verkade vara mer organiserat odlingslandskap längs sjöns stränder. Det var åkerstycken med mestadels potatisodlingar, och på strandängarna gick allt från grisar till lamadjur.
Efter tre timmars resande anlände vi till Punos busscentral. Den låg i ett till synes ruffigt område och vi tog en taxi till natthärbärget där vi blev varmt mottagna av hotellets värdinna.
Centrala Puno.
Vi gav oss ut på stan för att få något till livs innan vi lade oss. Vi strosade runt i stadskärnan och fick bevittna ett bröllop. Det fick bli ett bageri som fick föda oss den kvällen och hamburgare stod på menyn.