Efter frukosten på Casa del Agua hoppade vi in i den förbokade minibussen till Matagalpa. Astrid hade svårt lite svårt att sysselsätta sig till en början, men det visade sig bero på att hon var trött eftersom hon somnade efter en timmes resa. Sixen ville inte ha sin bok, utan hellre sitta och tänka och titta ut genom fönstret.
Casa del Agua.
Turen gick över det av torkan sönderbrända låglandet mellan Granada och Managua. Efter en stund bar det uppåt och vägen blev mer slingrande. Där låglandet övergår till berg bor de fattigaste. Små skjul av korrugerad plåt och presenningar. Här är riktigt torrt med mager boskap och bruna vidder.
Matagalpa ligger dryga tusen meter upp bland bergen i ett kuperat landskap med gröna kullar. I anslutning till staden ligger kaffeföretagen där man torkar bönorna under bar himmel. Härifrån är det en kvarts biltur vidare upp bland kullarna till Salva Negra där vi bokat en liten stuga. Strax efter lunch var vi framme, och vi åt lunch och tittade oss omkring tills vår stuga var städat och klart.
Stugan på kullen.
Här finns en hel del lekplatser och gungor bland husen, så barnen håller sig sysselsatta. Från receptionen fick vi en karta över skogsrundor som vi tänkte sätta tänderna i imorgon. Stugan var liten och mysig med två sovrum och ett allrum. Den ligger på två minuters promenad från huvudbyggnaden med gunga och gräsmatta framför. Temperaren har sjunkt från dryga trettio till knappa tjugo - det blir ullunderställ och långärmat på barnen imorgon.